Diamonds, feather and leather
"On stage, a short dress can go right up to the crotch and be perfectly fine. Put dimonds on the crotch, and you're home free."
-Bob Mackie
I [LOVE] Bob Mackie
-Bob Mackie
I [LOVE] Bob Mackie
Smäll och semla.
Igår firade jag kvinnodagen med att skaffa mig en FETblåtira. Mitt egna sätt att visa sympati och medkänlsa för alla de kvinnor som dagligen lever i rädsla och skräck? Njae, näe. Vi hade matchsparring på Linneá och det gick faktiskt helt okej, mycket bättre än förra veckan i alla fall. Tills BOOM. Helena fick in en fullträff. Det blev svart och jag minns faktiskt inte så mycket. Allt kändes helt okej först, kändes som en liten svullnad under ögat bara. Jag kylde i vilket fall men när jag tog bort vattenflaskan för att kolla så, plupp. Det verkligen lät och kändes plupp. Och ögonlocket svullnade likt en ballong på bara ett par sekunder.
Jag gick till Lars som tränar i närheten, påvägen mötte jag Maria (förlåt sötnos om jag skrämdes med mitt öga) fick en ispåse av honom, sen åkte jag hem.
Om en timme ska jag till vårdcentralen, eftersom blåtiran beter sig liiite udda, känns skönt att bara kolla upp så allt är som det ska. Förresten, givetvis är det ögat som jag ser bra på som svullnat igen, så ja. Jag är typ halvblind för tillfället.
För att återgå till det där med kvinnodagen. Jag är klyven. Det känns som en väldigt viktig dag på många vis. Men då känns det som om man verkligen borde göra något av den. Något som jag inte känner att man gör.
Den andra halvan av mig blir lite provocerad. EN DAG?! Jag känner att igår är lika mycket min och alla andra kvinnorsdag precis som idag, imorgon, i övermorgon osv. Alla dagar är våra.
Förresten missade jag det där med fettisdagen igår, det tänker jag återgärda med att äta en, eller nej. Två stycken semlor idag.
Jag gick till Lars som tränar i närheten, påvägen mötte jag Maria (förlåt sötnos om jag skrämdes med mitt öga) fick en ispåse av honom, sen åkte jag hem.
Om en timme ska jag till vårdcentralen, eftersom blåtiran beter sig liiite udda, känns skönt att bara kolla upp så allt är som det ska. Förresten, givetvis är det ögat som jag ser bra på som svullnat igen, så ja. Jag är typ halvblind för tillfället.
För att återgå till det där med kvinnodagen. Jag är klyven. Det känns som en väldigt viktig dag på många vis. Men då känns det som om man verkligen borde göra något av den. Något som jag inte känner att man gör.
Den andra halvan av mig blir lite provocerad. EN DAG?! Jag känner att igår är lika mycket min och alla andra kvinnorsdag precis som idag, imorgon, i övermorgon osv. Alla dagar är våra.
Förresten missade jag det där med fettisdagen igår, det tänker jag återgärda med att äta en, eller nej. Två stycken semlor idag.
Sy och åka skidor.
Borde sy men det går ju inte, eller jag får faktiskt rätt mycket gjort men om herrarna kunde ta och sköta sin skidstaffet lite bättre då jsg slapp sitta som ett nervöst, ja jag vet inte vad. Då hade det i alla fall gått bättre att sy.
Kom igen nu, kör för fa-aan.
Kom igen nu, kör för fa-aan.
Gubbjävlar i cowboyhatt.
Jag hatar människor. Egentligen behöver man väl inte förklara något så simpelt men för skojs skull tänkte jag göra det i alla fall.
Först lite bakgrund. Jag har lov, trots det var jag i skolan straxt innan 8.00 och åkte inte därifrån fören efter 21.00, helt slut och kanske inte på världens bästa humör. När jag hoppar på tunnelbanan blir jag sittandes ensam i ett fyrasäte jag sitter ytterst och har ett sällskap på 3 personer i fyrasätet på andra sidan gången. Ett par i 50års åldern och deras vän (snart min ovän) en man, runt 60 år skulle jag gissa. Det känns som jag även måste påpeka att han har på sig en cowboyhatt, som östermalm- och danderydsgubbar har fått för sig är snyggt, nog om det.
Sällskapet sitter och har en mycket hög och skrytsam diskussion, om de försöker imponera på varandra eller på oss andra i vagen vet jag inte, men jag blev rätt less på att höra om deras lägeheter och sommarhus i spanien hit och dit så jag tar på mig mina hörlurar.
Vid centralen kommer det fram en "tiggare", usch vad jag hatar det ordet. Det är en äldre herre, utländsk, det syns verkligen att han är hemlös eller vädligt fattig, men det syns också att han försöker vara så proper han kan, välkammad etc. Han kommer i alla fall fram till oss. Och ber oerhört artigt om ett par kronor, han är verkligen inte ett dugg påträngande eller dylikt. Han får lite småpengar av mig och tackar och ler. Då tycker den 60åriga gubben att han har något viktigt att säga. Jag minns inte ordagrant men han börjar helt enkelt att skälla på den hemlöse. "Gå här och tigga pengar?! "Skaffa dig ett riktigt jobb!!" "Sådana som dig behövs inte här, åk hem" Gubbjäveln fortsätter och den tiggaren står typ, ursäktande krav och låter sig bli utskälld. Gubben fortsätter och börjar även berätta om en "jäkla kärring" som försökt sälja situation sthlm till honom dagen innan och som till råga på allt svarade "det här är ett jobb" när han även bett henne att skaffa sig ett jobb istället för att gå omkring och försöka sälja tidningen. Vid det här laget har många börjat rulla på ögonen åt gubben. Jag har tagit av mig hörlurarna och sitter och ger honom en vädligt idiotförklarande blick, vilket inte han ser. Men damen i sällskapet som försöker lätta upp stämningen med några osmakliga skämt. Gubbjävlen fortsätter mala på och jag får nog.
Jag; Nu får du ursäkta men jag tror att vi är många fler som stör oss på hur du sitter och beter dig nu jämfört med någon som ber om ett par kronor.
Gubbjävel: va?! vadå?!!! VA?! Vad menar du? (ganska spännande att se hur snabbt han kunde bli helt tokrasande)
Jag; jo, snälla. Kan du bara hålla käften.
Gubbjävel: dagensungdommar!! på min tid fick man en örfil om man betedde sig, och se oss blev det folk av. (här väljer han även att ställa sig upp, antagligen för att försöka få mig att känna mig liten och underlägsen.
Jag svarar med att också ställa mig upp. Helt säker på att om han säger något till kommer jag att slå honom. Även fast jag vet att det är fel såhär i efterhand. Jag var så arg att jag tveklöst hade sopat till på en gång.
Men som tur är svarar en kvinna i 30 års åldern istället.
Kvinnan: Jag tror då inte att det är dagens ungdom det är fel på.
Gubben ser förvånad ut över att det inte är han som får medhåll, samtidigt som kvinnan i hans sällskap lyckas få honom att sätta sig ned. Han och mannen i sällskapet börjar nu istället diskutera hur synd att "såhär tråkiga saker" ska få förstöra en fin kväll.
Tåget rullar in på min station och jag hoppar av. Så arg att jag fortfarande skakar.
Hur i hela världen fungerar en så elak människa? Jag kan inte ens försöka förstå hur han tänker.
Elaka elaka människa. Jag blir så arg.
Först lite bakgrund. Jag har lov, trots det var jag i skolan straxt innan 8.00 och åkte inte därifrån fören efter 21.00, helt slut och kanske inte på världens bästa humör. När jag hoppar på tunnelbanan blir jag sittandes ensam i ett fyrasäte jag sitter ytterst och har ett sällskap på 3 personer i fyrasätet på andra sidan gången. Ett par i 50års åldern och deras vän (snart min ovän) en man, runt 60 år skulle jag gissa. Det känns som jag även måste påpeka att han har på sig en cowboyhatt, som östermalm- och danderydsgubbar har fått för sig är snyggt, nog om det.
Sällskapet sitter och har en mycket hög och skrytsam diskussion, om de försöker imponera på varandra eller på oss andra i vagen vet jag inte, men jag blev rätt less på att höra om deras lägeheter och sommarhus i spanien hit och dit så jag tar på mig mina hörlurar.
Vid centralen kommer det fram en "tiggare", usch vad jag hatar det ordet. Det är en äldre herre, utländsk, det syns verkligen att han är hemlös eller vädligt fattig, men det syns också att han försöker vara så proper han kan, välkammad etc. Han kommer i alla fall fram till oss. Och ber oerhört artigt om ett par kronor, han är verkligen inte ett dugg påträngande eller dylikt. Han får lite småpengar av mig och tackar och ler. Då tycker den 60åriga gubben att han har något viktigt att säga. Jag minns inte ordagrant men han börjar helt enkelt att skälla på den hemlöse. "Gå här och tigga pengar?! "Skaffa dig ett riktigt jobb!!" "Sådana som dig behövs inte här, åk hem" Gubbjäveln fortsätter och den tiggaren står typ, ursäktande krav och låter sig bli utskälld. Gubben fortsätter och börjar även berätta om en "jäkla kärring" som försökt sälja situation sthlm till honom dagen innan och som till råga på allt svarade "det här är ett jobb" när han även bett henne att skaffa sig ett jobb istället för att gå omkring och försöka sälja tidningen. Vid det här laget har många börjat rulla på ögonen åt gubben. Jag har tagit av mig hörlurarna och sitter och ger honom en vädligt idiotförklarande blick, vilket inte han ser. Men damen i sällskapet som försöker lätta upp stämningen med några osmakliga skämt. Gubbjävlen fortsätter mala på och jag får nog.
Jag; Nu får du ursäkta men jag tror att vi är många fler som stör oss på hur du sitter och beter dig nu jämfört med någon som ber om ett par kronor.
Gubbjävel: va?! vadå?!!! VA?! Vad menar du? (ganska spännande att se hur snabbt han kunde bli helt tokrasande)
Jag; jo, snälla. Kan du bara hålla käften.
Gubbjävel: dagensungdommar!! på min tid fick man en örfil om man betedde sig, och se oss blev det folk av. (här väljer han även att ställa sig upp, antagligen för att försöka få mig att känna mig liten och underlägsen.
Jag svarar med att också ställa mig upp. Helt säker på att om han säger något till kommer jag att slå honom. Även fast jag vet att det är fel såhär i efterhand. Jag var så arg att jag tveklöst hade sopat till på en gång.
Men som tur är svarar en kvinna i 30 års åldern istället.
Kvinnan: Jag tror då inte att det är dagens ungdom det är fel på.
Gubben ser förvånad ut över att det inte är han som får medhåll, samtidigt som kvinnan i hans sällskap lyckas få honom att sätta sig ned. Han och mannen i sällskapet börjar nu istället diskutera hur synd att "såhär tråkiga saker" ska få förstöra en fin kväll.
Tåget rullar in på min station och jag hoppar av. Så arg att jag fortfarande skakar.
Hur i hela världen fungerar en så elak människa? Jag kan inte ens försöka förstå hur han tänker.
Elaka elaka människa. Jag blir så arg.
