Otippat
I gymnasiet någon gång, jag skulle tippa på andra året. (Ella, rätta mig om jag har fel!) Fick vi en ny lärare i religion. Eller han var nog bara vikarie men men. Vi hann endast ha honom 2 gånger eller så innan han var tvungen att sluta eftersom hans lilla dotter hade blivit väldigt sjuk. Det enda minnet jag har ifrån den här läraren var att han var helt ny från högskolan och väldigt nervös. Vid ett tillfälle råkade han av misstag kasta en whiteboardpenna genom klassrummet och jag tror även han lyckades välta en sådan där stor skollinjal ett flertal ggr på vädligt kort tid. Men han verkade rar och rolig så folk tyckte att det var lite trist att han slutade.
Nu till den otippade biten. En snubbe började på boxningen en termin efter mig, eller så. Han har varit liiite sporadiskt men ändå varit med ett tag. Och idag säger han "Du, Emilia" (här tappade jag ungefär hakan för att han kunde mitt namn och inte ens tvekade på om det var Emelie). Sedan fortsatte han "Du råkar inte ha gått på Vacksta, va?"
Med en haka som vid detta laget hängde enda nere i marken svarade jag "jo". Och sedan visade det sig att denna snubbe är min gamla religionsvikarie. Oerhört otippat och vädligt kul. Jag kan inte och tänker inte heller ens försöka att förneka att det fick mig att känna mig ganska liten. Men men.
Det tveklöst bästa var iofs att han sa att hans dotter mådde bra nu! Något jag faktiskt funderat över ett par gånger.
Tänkte även bjuda på en liten tjuvkik på mitt kundplagg som jag precis har börjat med i skolan. Här är det ihop tråcklat för förstaprov som jag ska ha imorgon bitti. Observera att min kund är ganska mycket mindre än dockan, därför kappan inte går att stänga på bilden.
Nu till den otippade biten. En snubbe började på boxningen en termin efter mig, eller så. Han har varit liiite sporadiskt men ändå varit med ett tag. Och idag säger han "Du, Emilia" (här tappade jag ungefär hakan för att han kunde mitt namn och inte ens tvekade på om det var Emelie). Sedan fortsatte han "Du råkar inte ha gått på Vacksta, va?"
Med en haka som vid detta laget hängde enda nere i marken svarade jag "jo". Och sedan visade det sig att denna snubbe är min gamla religionsvikarie. Oerhört otippat och vädligt kul. Jag kan inte och tänker inte heller ens försöka att förneka att det fick mig att känna mig ganska liten. Men men.
Det tveklöst bästa var iofs att han sa att hans dotter mådde bra nu! Något jag faktiskt funderat över ett par gånger.
Tänkte även bjuda på en liten tjuvkik på mitt kundplagg som jag precis har börjat med i skolan. Här är det ihop tråcklat för förstaprov som jag ska ha imorgon bitti. Observera att min kund är ganska mycket mindre än dockan, därför kappan inte går att stänga på bilden.
Kommentarer
Trackback
