ettkorvliv

Myclite, är ett passande ord när det kommer till att beskriva storleken på min garderob. För er som inte förstår innebär det alltså att jag rent fysiskt har för mycket kläder, men det känns alltid som om jag inte har några kläder alls och det blir samma jeans, samma tishor om och om på repeat.
Jag har en vän, jag tänker inte nämna vem (men det är Johan) som jag rätt ofta blev lite avundsjuk på när vi bodde ihop. Han har aldrig klädångest. Han äger ett par svarta jeans, en gäng band-tishor och en(två?) hoddies, samt en vit skjorta och svart slips för finare tillfällen, no less no more. (underkläder och strympor så klart.. ) Så skulle jag också gärna vara. Men det är jag verkligen inte, jag är däremot inte som många av mina andra vänner heller och gör ca 3-4 ombyten innan jag är redo att gå hemmifrån en utekväll.

Just ja, sa jag att alla mina kläder inte får plats i garderoben heller? Hatart. Man får liksom ingen ordning eller känsla.. Jag vill ju helst ha allt upphängt och nedvikt var plaggsort  för sig och sedan färgsorterat på det. LOVE.

Men såhär ser kaoset ut just nu.


"garderoben" 6 st överfulla lådor och knökfull hängare. Ja, det är kläder i påsarna ovanpå också..


Stolar funkar prima att hänga kläder på


Klädbetjänt som köpes i hopp om att man skulle kunna använda stolen..


Sedan har jag en till smal, helt vanlig garderob men den vågar jag inte ens öppna för riskras, och en blå ikea-kasse överfylld med tvätt. .. ..

Vadfan liksom?